Det är inte klokt egentligen vad tiden går. Det känns som att jag nyss satt här, ja just här i min gamla säng i Emmaboda. Leia och jag är hos min mamma idag och bara är. Efter mamma jobbat klart gick vi en långrunda och jag andades luften här och mindes gamla tider. Det är två saker jag saknar mest. Det första är min gamla lägenhet på Rådhusgatan för trots kort tid jag bodde där har man ofantligt mycket minnen kopplade dit. Minns en gång då jag låg och läste alldeles ensam och så ringde N. Han frågade vad jag gjorde och sa han saknade mig. Jag sa detsamma och att jag önskade att han kunde komma till mig efter NÅGON eftermiddag jag jobbat utan att behöva tänka på barnen. Och så plingade det på dörren när klockan var 21. Samtidigt pratade vi i telefon och jag suckade för vem kommer så sent en vanlig tisdagskväll? Så stod han där med ett flin och omfamnade sedan mig. Min Niklas

I alla fall så jobbar N natt denna vecka och de andra barnen är hos deras mamma tills på fredag. Då ska Leia och jag ta tåget ifrån Alvesta till Stockholm för att hälsa på min faster m familj och mina farbröder och farmor kommer också. Niklas ska köra oss till tåget och barnen ska följa med och vinka. Minns innan jag ens hade körkort och S och V stod och tog emot mig vid tågstationen i Lessebo. Ja, känns som igår men är evigheter sedan...

Idag har jag betalat trettio miljarder räkningar känns det som. Har ju varit Me&Iparty, Mary key, Blingo, födelsedagar mm och lilla damen växer så det knakar så var tvungen att in en runda på Family house idag där jag hittade en pyjamas bla och så en star warsmössa till Viggo. Så cyklade jag till apoteket och tog ut min och Leias medicin för i förgårnatt hade Leia en hemsk hosta. Hostade ihållande i säkert en timma och hon har varit förkyld i säkert 2 veckor så jag ringde VC och vi fick komma samma dag. Läkaren var jättetrevlig och han undersökte henne och sa att denna lilla damen är det då inget fel på hon är nyfiken och pigg, men förkyld det råder det ingen tvekan om att hon är och hon ska inte behöva hosta så längre. Så fick hon Bricanyl, slemmlösande. Så frågade jag lite snällt när vi ändå var där om han kunde titta på mina händer där jag har mest och han gjorde det och jag frågade om penicillin, men han sa att jag behövde kortisontabletter så nu får man ta 5 tabletter / dag i fem dagar. Lika bra det så kroppen fattar att jag vill vara frisk! Så fick jag även min trötthet förklarad. Jag har inte vetat om det innan att eksem i sig gör att det chockar kroppen och gör att man då blir jättetrött. Jag trodde mest det var psykiskt, men men. Innan vi gick så tackade jag så mycket för hjälpen (Tacksam att det finns så bra läkare som verkligen lyssnar) och så sa han "Självklart. Du som är så fin ska väl inte ha problem med dina händer".  Å, vad det gjorde min dag! För det är ju inte roligt att behöva gå omkring och se ut som fan. I fredags var vi först på förfest med hockeygänget där vi åt smörgåstårta och jag har aldrig gått på ishockey och sett så sunkig ut (känns som det i alla fall). Jag satt i bilen och körde och tårarna bara rann. Nu är det mycket bättre i alla fall. Och vi hade jätteroligt! Tingsryd vann, Leia var superduktig och så. På lördagen hade jag mina fina mammavänner på tjejkväll hemma hos oss där vi åt kycklingröra med baguetter som jag gjort och så vinmys. Till välkomstdrink hade jag köpt min favorit, mouserande jordgubbsvin. Det blev spel, singstar och prat!

På söndagen var vi förstp å lokalfotboll, sedan klädparty hos en mamma i byn. I måndags skulle vi varit på babysim, men fick vara hemma då Leia fortfarande hade feber och var förkyld så hon bör ju inte bada. Annars sa läkaren att man kan vara ute osv bara hon är rätt påklädd...

Kan inte fatta det men nu har ungen börjat prata lite! Hon har ju sagt mamma, men nu hos mormor säger hon "kaa kaa". Fick det till och med på film och så kryper hon fram till klockan när den slår. Hon bara älskar den! Precis som jag gjorde med mormors gamla gökur. Hon testar sin mamma hela tiden. Jag skulle gå upp och hämta en sak på övervåningen och då hittade jag henne vid hundens vattenskål för där ville hon bada. Känns som att jag bara skriver en massa oviktigt typ vad vi gjort de senaste dagarna, försöker tycka en del i min inlägg men ja så blir det inte alltid.

Det är roligt att komma iväg lite och bara vara. Man får passa på medan man kan. Jag njuter varje dag av att vara mammaledig ska ni veta! Fast kollar platsbanken varje dag också. Vill så gärna ha ett jobb fram tom september 2013 då jag ska plugga lärare/musiklärare! Jag tänker ju alltid att vill man få ett jobb så kan man, men det är inte riktigt så lätt kanske. Önskar jag vore undersköterska eller så. Jag gick tre meningslösa år på Samhäll-språk linjen. Har alltså läst lika länge som en undersköterska och med många svåra kurser, men vad blir man? Och vart är samhället på väg? Varför ska man BEHÖVA plugga universitet om man inte kan/vill? Det är så utvecklingen i det här landet ser ut. Och ni ska veta att jag har jobbat som timvikarie inom äldreomsorgen i över 4 år så erfarenhet har jag. Men man SKA vara undersökterska eller ska man vara över 30 år för annars är man inte mogen? Inte för att skryta men kan man ta hand om fyra barn och hushåll och dessutom älskar att jobba med pensionärer borde man inte kunna få ett litet vikariat då? aja, jag vill inte gnälla utan fortsätter glädjas åt allt jag har. Är så himla rik på kärlek och det räcker för mig.

Ha nu en fortsatt fin vecka! Kram // J