Vaknade tidigt i morse och promenerade till Barnmorskan. Vägde mig och har gått upp 2 kg nu från vecka 29 till 32 och totalt 7 kg. De första 24 veckorna hade jag inte gått upp någonting! Blodtrycket var normalt 100/60 och järntabletterna gör sitt. Sedan lyssnade vi på "Skruttans" hjärtljud och de låg på 150 slag/ minuten. Hon (han) hade fixerat sig nu, dvs ligger med huvudet neråt. "Duktig bebis" sa Marie. Känns bra att den ligger redo även om hon gott kan vänta några veckor till. Jag frågade om den kommer bli så stor som Ns tidigare barn har varit (hans äldsta på 4,8kg) men det sa hon att det tror jag INTE. Så det känns bra. 3,5 kg känns lagom ;) Vad tror ni??

Annars har det varit fullt upp idag då farmor kom på besök hos mamma i Emmaboda där jag ju går hos BM fram till födslen. Vi fikade med kaffe, pepparkakor och chokladkaka, mums! Vi hann även med 2 Yatzyomgångar där farmor stod som segrare båda gångerna. MaxiYatzy är ett spel som funnits med gewnom hela min uppväxt. Så fort jag började skolan så spelades det Yatzy hos farmor (farfar diskade och dylikt haha). Pappa finns med på highscorelistan. Minns faktiskt en gång när pappa och jag satt i köket hemma och jag pillade på den vita lampan som man kunde dra upp och ner haha. I alla fall så spelade vi Yatzy medans mamma och lillebror var på Nybro VC pga öroninflammation. Vi spelade och pappa förlorade rätt stort, vet inte varför jag skrev om detta men kanske för att de stunder jag minns med pappa betyder så mycket för mig. För jag vet att han älskade oss över allt annat, även om det mörka blev för mycket...

I alla fall så var det nog första gången mamma, farmor och jag pratade om sorg eller ja jobbiga saker överhuvudtaget. Min farmor är världens bästa, tro mig men det gör mig lite ledsen att pappa nästan aldrig får nämnas och självmord är ju bara såå tabu att prata om. Men JAG skäms inte och han var min pappa. Eller är det väl för svårt för henne att de inte kunde rädda sitt deprimerade barn jag vet inte.

Vi pratade om morfar och farfar. Mina älskade som båda slutade andas i somras. Farfar hade sagt många gånger att "Nej, nu vill jag inte mera" och han fick ett tag efter sin tredje stroke som var för stor. Farmor berättade om att han redan var medvetslös innan ambulansen kom mm. Mamma och jag pratade om morfar, om hur mycket cancer han hade och hur obegripligt fort allting gick. Det kändes jättebra för mig! Att FARMOR kunde öppna sig och det blev inte tyst och jobbigt alls. Som barn vägrade jag prata. Kuratorer försökte med mig och mamma sa tex att "Hur är det idag, tänker du mycket på pappa?" "Idag lekte jag och Josse med alla pärlorna i skolan" , var mitt svar. Kanske därför jag mådde så dåligt i högstadiet / början av gymnasiet för jag höll inne allt. Men nu vill jag prata, det hjälper. För sorgen är ju en del av livet och de som vi älskat måste få finnas även om de inte finns rent kroppsligt, visst?

Vi åt mammas goda kålpudding och sedan kom Josse, min bästa vän sedan mitt första andetag. Hon bor i Norge nu den "dumingen" så vi ses inte alltför ofta. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Vi har alltid hållt ihop, men tänk nu, jag är gravid och har sambo som dessutom har tre barn sedan innan, hon bor i Oslo och jobbar på två jobb och ska resa till Asien i januari. Så jag får ta kort på min bebis och hon på världens vackra platser.

Mamma och jag har städat ur det sista ifrån vår gamla lägenhet. Känns lite tråkigt, har många bra minnen därifrån och trivdes men mamma bor hos sin sambo nu och jag hos min så. Föresten så är mitt PIANO äntligen i huset där jag nu bor med N. När jag kom hem spelade jag "Det är långt till himmelen" av Py Bäckman och så kom Saga ner för trappan och bara "Wow vad fin den låten var!!". Det värmde. Tova vill lära sig spela piano så jag ska försöka lära henne, känns roligt! Tänkte märka ut tangenterna med C,D,E osv till att börja med...

Stockholmsresan närmar sig föresten med stora steg, ska bli såå kul! Kommer skriva mycket om profylax en kurs som heter Barnavård och så ska jag få gravidmassage ;) Längtar!

TAIF slog för övrigt troja med 7-3 idag!!! Så härligt och på måndag ska / kan N och jag åka dit och vi har bokat plats i Restaurangen före match. Saknar hockeyn, men kroppen säger ifrån....

Kram på er!