Igår jobbade Niklas så jag gick upp med barnen så han kunde sova, innan han skulle till Växjö på ett möte, med barnens mamma hos Familjerätten. De kollade på julkalendern och åt frukost, sedan följde jag med Saga upp till fritids då hon är ledig från skolan på fredagar. Dom har det tydligen så här där vi bor...

På natten sov jag dåligt, vilket jag fortfarande gör. Medans på förmiddagarna vill bebisen sova som mest. 

På eftermiddagen kom barnens mamma och hämtade dom för de skulle köra till deras mormor. Min svärmor var här med hostmedicin till Tova och jag tackar B för hon var här då. För V som är 1,26 frågade om han fick sitta fram, vilket hans mamma tillät. Jag vet som nyss tog körkort att man ska vara 1,40 minst och dessutom fanns airbag där fram. Jag ville bara säga nehe han ska inte åka där fram!! Men jag har inget å säga till om, men då kom svärmoder å sa att "DU KÖR INTE EN METER MED HONOM DÄR FRAM!!!" Så tack kära du <3 Det blev förstås N, jag och B fick ta skiten för pojken blev ju ledsen, men va fasen det handlar ju om liv?! Alla föräldrar är olika, men snälla finns det inget förnuft?? När dom tillslut åkt, kändes det konstigt och tomt. Ingen som ropade "pappa" tusen gånger eller ingen som ville spela "Monepol". Vi är ju inte vana att vara "barnfria". 

Kvällen spenderades med korvstråganof och ris, mycket tvtittande och vila för min del. N somnade som en stock kl 22 och vaknade igen vid 2 då en annan var klarvaken! Idag har varit en mörk dag i vårt land, känns som om klockan stannat på midnatt eller så? Jag har vilat massa idag med då jag inte sovit på natten, sedan medan Niklas lagade mat så packade jag BB-väskan. Tänk att det är min/vår tur snart?? Kan knappt förstå det. Mamma födde mig i vecka 36+2 tror jag och själv är jag nu i 37+5 så tycker allt hon kan komma till oss nu. Det svåraste är att välja ut kläder som den lilla ska ha, har så mycket fint!! Jag går och hoppas nu att förlossningen snart ska ta fart så vi får det överstökat och jag får se min lilla skatt. Gråter bara jag tänker på det. Jag ska verkligen göra mitt yttersta för att bli en bra mamma, och bebisen kommer bli så älskad så den ska bara veta. Omgiven av tre äldre syskon som är så förväntansfulla och så en pappa, som gör ALLT för sina barn och lite till. Niklas, jag är så glad att du är pappa till mitt barn, jag ser hur fin du är med dina tre och hur mycket tid du ägnar samt vilket lugn du har och tålamod. I bebisboken jag köpt har han skrivit om hur han längtar efter just VÅRT barn och även om det är min första gång så vet jag att N är lika glad som mig... Någon som har bra tips saker att ha med till BB? Har ju packat det mesta, men kanske glömt något som är viktigt eller ett bra tips...

Niklas lagade en underbar toast Scagen som förrätt till ikväll och sedan en soppa med torsk, lax och saffran bla. Samtidigt som vi åt kollade vi på fotboll och sedan filmen "Livet är en schlager". Även om det råder delade meningar oss emellan om Helena Bergströms skådespelarinsatser så skrattade Niklas rätt mycket åt filmen ändå. HB är en av mina favoriter. Vi får se vad kvällen har att erbjuda, förutom tusen kilo julmust och filmtittande.

Är förövrigt ledsen ikväll. Eller snarare arg. Skrev ju att barnens mamma kom i fredags och N och hon hade ett första samtal hos Familjerätten. Det tog 1 h att rita upp släktband och dylikt så de hann inte så mycket men nytt möte är i januari. I det stora hela ska barnen till mamma över julen och vi får hem dom den 25 eller 26e och har dom fram till 4 januari då N ska köra 16 mil och ställa upp för han är så jäkla snäll!! Inte han som flyttat. Men vi gör det för barnens skull, eller mest för mammans. Varje dag får man läsa om klagomål att hon saknar sina älskade barn blablabla, men hon klarar inte av att bo själv och pojkvännen sitter uppe i Göteborg där dom bor tillsammans med en inneboende i en tvåa eller trea. Skit samma vill inte smutskasta henne hon har valt det. Nu är grejen att vi hade planerat för att åka i väg en tripp imån på dagen för att få hem barnen på kvällen, men nu ska hon lämna barnen här kl 12.00 VARFÖR SKA N BEHÖVA SITTA I FAMILJERÄTTEN OCH SAMARBETA NÄR DET VERKAR SOM ATT HON INTE ENS VILL HA BARNEN UTAN BARA SE DOM OCH VARA LITE MAMMA NÄR DET PASSAR?! Blir så jävla förbannad. Hade d varit mina barn hade jag fasiken stannat så länge det bara gick. Sen att man inte vill köra i mörker och så vidare så långt, det är en sak, men vintern ÄR mörk och spelar ingen roll när man kör. Men klart, pojkvännen lockar ju där hemma.... Vi har gärna barnen, men nu har hon fått som hon vill att ha dom just den dagen man vill på året, nämligen julafton, men annars är det inte roligt att ha dom. Vilken mamma har föresten inte råd att ha sitt/sina barn 2011 och måste flytta 30 mil ifrån dom? Ursäkta mig men nu är jag bara såå arg. Niklas sa att jag vill inte ut på vägarna det kan vara blixthalka och det är fara för barnen under vintern du får åka tåg. Svaret var "det är väl bara att köra lite saktare förstår du väl!!". Men köra i mörker går inte?? Inga kan bli 100% nöjda vid skilsmässor det förstår jag, men va fan själv göra själv ha. Men det är lugnt, jag stannar gärna hemma och tar emot barnen med öppna armar när de kommer till sitt HEM igen....