sedan detta lilla knyte låg på min mage alldeles ny. En lång kamp genomgick vi både mamma och Leia och även pappa. Men så bra det blev. Tiden rusar iväg, men för var dag som går växer min dotter mer och mer. Samtidigt som hon verkligen är nyfiken och måste vara med jämt! Får panik om hon kommer på att hon är själv osv. Men klart hon vill vara med oss ;) Stor kram till min finaste. Ser ni vilken "jättebebis" hon är nu? Skillnaden. Men tänker mycket på framtiden och på alla duster vi ska gå igenom, men framförallt vi ska lära oss tillsammans och uppleva. Då gör det inget att tiden går så fort, men visst ska man njuta av varje dag!

Ska väl villigt erkänna att jag har inte varit så mycket för det där med begangnat eller framförallt loppis har känts "tattigt" och jag hade en diskussion med en kompis i sjätte klass minns jag om att hon minsann köpte 4 jeans på Coop forum för samma pris som jag och då fick jag bara ett par LEE-jeans på JC. Har alltid hållt fast vid det, men har börjat ändra mig att det är inte bara märke som räknas liksom. Visst är det roligt att köpa Me&I, Villervalla, Polarn o Pyret, Lundmyr mm till Leia, men hon har fått massa fina kläder som bara är "fina" liksom. Blandingen är den bästa enligt mig. Ärvda kläder till exempel är ju väldigt charmigt. ;) Vad tycker ni?

Har idag för första gången haft ett bord på Loppis. Tillsammans med mamma var vi mellan 11-15.30 ungefär i Tingsryd. Vi plockade och donade och mös med kaffe och fika. Tyvärr var det väldigt lite folk får jag lov att säga.Vädret gjorde väl sitt, hade önskat ösregn idag ju. Men klockan elva var det riktigt mycket folk i och för sig. Hade inget mål eller förväntningar på dagen, mer än att ha en trevlig stund och komma ut bland folk och visst lyckades det! Han som sålde överlägset mest var han som hade en egen fiskebutik som sålde spön och drag mm. Fast sedan undrar jag om inte mamma och jag kom för vi sålde för drygt 500 kronor trots så lite folk. Känns jätteroligt! Var så kul att se en liten kille komma fram med en tjuga och köpa ett eget PC-spel. Många sålde barnkläder 20 kr / plagg, men jag hade inte satt pris och tror jag tjänade på det då en köpte paketpris 150 kronor. Var ju MASSA fina kläder, men om jag får fler barn så vill jag nog köpa nytt och har sparat favoritplaggen, men kändes även i hjärtat. Men hon som köpte var mer än nöjd med dom fina kläderna så det var ju bra. Det såldes även alla x-boxspelen jag hade, paraply, hundsaker, armband, ögonskugga, 3 böcker, skor, ljudböcker, badlakan, två lampor mm. Synd inte barnen var hos oss den veckan för dom älskar loppisar, att fynda för sina veckopengar. Men nästa gång ska jag ha ett bord i Brunnsparken, Ronneby. Då får barnen hänga på. Viggo tyckte vi kunde ställa upp ett bord utanför huset och sälja grejor haha. Leia har varit så superduktig idag. Första timmen låg hon under bordet på en filt och lekte med leksakerna hon hade och tittade på sina spöken jag satt upp. Fick flest förfrågningar om hon var tillsalu, men skulle inte sälja henne för allt i världen så klart. Hon är så fruktansvärt fin, skulle inte klara dagar utan henne, mitt BARN. Det viktigaste man har här i livet!!!

Niklas jobbar natthelg denna helgen stackaren. Han är så duktig. Sliter för att vi ska ha det bra hemma, för att hans barn ska ha ett tryggt hem och fint hus att bo i. Jobbar femskift heltid och kör 2,5 mil enkel resa. Helgerna är det tolvtimmarspass han jobbar. Jag ska även jag bidra lite genom att jobba i morgon ett dagpass mellan 7-16.30 då Leia ska vara hos sin mormor. Så vi kan spara dagar och ja pengar är ju alltid bra. Så att jag någon gång kanske kan köpa den där jacuzzin jag drömmer om. Niklas, finns ingen så omtänksam och duktig som han. Den som höll talet på Valborg i byn sa att "åldern spelar ingen roll" och fan så rätt han har. Jag ska växa och dö med dig, det är då ett som är säkert!!! Jag är en klantskalle som slarvar bort saker, backar på grejor och inte bidrar jag med speciellt mycket, men han älskar mig ändå och jag ska alltid finnas där....

Eftersom min lillebror är ute till sjöss och Niklas jobbar så drog jag och Leiisen till Emmaboda där vi bosätter oss fre-måndag. Det är mysigt att vara här. Igår var vi en sväng i Karlskrona och hälsade på det nyaste tillskottet i släkten lilla Engla (Leias sysling). Och givetvis var hon gudomligt söt och jag facinerades av hur med och vaken det lilla knytet var. Tack fina Eleonor för god fruktsallad och kaffe också!

Jag var även en sväng igår i Växjö då jag för andra gången i livet besökte ett medium. Skriver separat om det sedan.

Glömde säkert hälften av allt jag skulle skriva men ja, ser fram emot måndag då är det babysim och sedan kommer barnen hem igen. Skriver kanske igen sedan, längtar så förbaskat efter APPEN till bloggplatsen som är på g nu. Då blir det mycket bloggande härifrån, det är ju så roligt.

Föresten, man ska inte snacka skit, alla värderar ju olika liksom men grannen jämte oss på loppisen sålde inte en enda grej. Men lite roligt måste jag säga det är att man tror man ska få stenar sålda för 1 kr / st. :D

Kram och trevlig kväll!

eller är det de? Dessa godingar är ju knappt några bebisar längre. De bara växer och växer och tiden går. Fina är dom allihopa i alla fall och tänk vad dom ska få leka under årens lopp. Förmiddagen spenderades borta hos Emelie, Ebbe och lilla Edith. Det bjöds på bröd och en jättegod äppelpaj! Tiden bara flög iväg (som vanligt). Tack snälla ni! Dessa stunderna lever man på länge.

Annars ska jag iväg till jobbet om några timmar. Blir ett 18-24 pass. Dom ringde om jag kunde jobba lördagdag också, men jag sa att jag kan ev kvällen isåfall för vi ska ha loppis i Tingsryd. Är så himla svårt att säga NEJ! Jag vet ju att dom har förståelse för att man har en 4-månaders liksom, men ändå vill man ju så mycket. Man vill vara en bra mamma, en bra sambo och en bra kollega. Så lagom är ju alltid bäst, men vad är lagom? Kanske en gång i veckan max två känner jag. Vill ju njuta av Leiisen så mycket det bara går. Nu är Niklas ledig till fredag kl 18 så det blit mys för hela slanten. I morgon ska vi nog in till staden en sväng och på fredagmorgon ska jag till ett medium i Växjö, spännande....

De andra barnen är hos sin mamma. Tror inte vi har vant oss ännu. De har ju bott heltid hos oss nu i ett år ochg klart som attans det blir tomt och tyst med bara lilla L här hos oss. Saknar dom som fasen, samtidigt som det ju är bra att de får en bättre relation till deras mamma.

I måndags var det ju Valborgsmässoafton och så lägligt då att barnen var lediga. De följde med till Kaskad där det var babysim, men också öppet för allmänheten. De gillade verkligen att få titta när lillasyster dök, "simmade" med simringen och när vi sjöng. Vi var där tidigare så barnen fick bada också, men Viggo och Tova är ju tyvärr inte jättepigga på att hitta på saker utan det ska helst vara dator och tv för hela slanten (tror inte det är något unikt just för oss utan det är nog tyvärr dagens samhälle lite). Men Saga ville inte gå upp ur badet. ;) Så hann vi även med en fika på Hyllan innan pappa skulle iväg till jobbet, jag hem och fixa middagen och sedan gå med barnen bort till mamma. På kvällen sågs vi dock vid majbrasan. De lekte med sina vänner, Saga har en pojkvän haha så söta så. Förresten så tittade vi på en av Twilightfilmerna i helgen och om vad en Kentaur var för något. Så sa Viggo "det skulle nog inte vara så bra ifall du var en sådan Johanna". "Varför just jag?" "Ja, för du är ju allergisk mot hästar". Han är så smart!

Annars är ju vädret så undebrart som vi fått. Det är tråkigt bara att man är så förbannat trött jämnt utav allergin. Hade jag fått hade jag kunnat sova dygnet runt. Men man får ju trotsa vädret ibland. Igår kom min kompis Josse förbi och vi gick kvällsrunda runt Torp så jag fick visa byn lite och så gjorde vi lax med massa goda grönsaker till. Sedan kom ju Niklas hem sen vid 23 och hade då med sig Pringles och läsk, why?? Josse var ju duktig och åt inte ett enda, men å andra sidan måste man få unna sig lite ibland. Tiden rann iväg också då för vi spelade Rumble, pratade, åt mat och tiden var över 1 när hon körde hemåt Emmaboda. Tiden går fort när man har roligt sägs det ju...

Har haft lite dåligt med tid till att blogga nu senaste dagarna. I söndags så tog jag med Viggo för hans sytrar lekte med varsina kompisar och körde till Kosta Outlet. Där fick han korv med bröd, slush ice och han var mer än nöjd. Men att titta på kläder, fy så tråkigt!! ;) Börjar längta efter min lillebror nu som är ute på sjöss. Nu i juni går han ut där på trappan, samma trappa jag stod på för två år sedan bara. Två år?! Ska bli så roligt att se, han har kämpat så mycket med sin skolgång och så blir han färdig matros. Stolt är bara förnamnet. Nehe, nu börjar det väl bli slut på saker att kludda ner för denna gång så får väl sluta. Fånga dagen och ta hand om er alla. // J

Igår var en riktig mysdag vädermässigt. Tycker inte alls om regn, men någon dag sådär kan det vara skönt. Tova och jag drack varm choklad efter skolan och jag tände det nya doftljuset Melon som jag köpte på Village. Leia var inte alls på humör igår, hade inte ro till någonting och det var kämpigt med det mesta. Stackare. Hon var lite glad när storasyster lekte med henne i hoppgungan i alla fall. Tror hon hade stora besvär med tandsprickningen. Det dregglades till höger och vänster och fingrarna var enbart i munnen om inte nappen var där. Men det är ju något alla barn måste gå igenom. Idag verkar det mycket bättre, hon har ro att sitta i sin nya djungelgunga och även gymmat och gosat med mamma. 

Vi hade laxburgare till mat. Har ju City gross matkasse (hade tidigare Icas men den var inte lika bra tyckte vi) och det kan jag varmt rekommendera! Man slipper tänka att suck vad ska vi ha till middag idag osv, och så är det varierat + hemkörning ingår i priset! Tova var rolig hon. När hon kom hem vispade hon till en kladdkakesmet och sen så orkade hon typ två bet av maten innan hon fick gå och lägga sig på sitt rum hehe. Vet så väl den där känslan (gottegirs som man är), när man är så sugen på något, äter och äter och sedan undrar man VARFÖR och då speciellt med en massa smet så äcklas man nästan av det. Men hon åt det sedan innan sängdags i alla fall så hon fick i sig riktig mat också...

I tisdags var mamma på besök och vi var på BVC bla. Hon är för härlig som jobbar där, man blir alltid glad av att komma dit!! Leia sköter sig, gått upp från 5,6 till 6,4 nästan och är nu 64,5 cm lång och huvudomfång 42. Nästa gång blir det vaccination igen, usch. Men det tar vi då ;) Herregud vad stolt man blir av att liksom "visa upp" sitt barn och se att allt går bra. Det värmer i hjärtat något så oerhört. Efteråt var mamma, jag och Leia och fikade på det nya stället mittemot BVC (vet inte vad det hette) och fikade. Mysigt litet ställe. Sedan var jag inne på Mylla för första gången! Haha. Ville köpa hela affären, men så var det ju den 24 och ja då finns inte mycket pengar på kontot. Sedan är det bra att vänta lite. Kan inte köpa och köpa. Fick en hel kasse med kläder ifrån när jag var liten som mamma tvättat upp bla en björndress i stl 68, så söt! Så var Atlas med också såklart. Underbara hund! Han hade en stor tröja om sig så han inte skulle kunna slicka och komma åt det stora såret på magen. Och så hade han märken på tassarna där hans dropp suttit. Men ni ska inte tro att det märktes på honom att han varit minuter / sekunder ifrån döden. Han busade och busade, hur attans håller man en 7-årig schäferhund i vila? Tack för besöket, mamma! Snacka om att Leia är glad i sin mormor. 

Igår fyllde förresten svärfar år. Saga ringde och skulle gratta. Så frågade han henne "vet du hur mycket jag fyller?" svaret blev "hm, hur mycket fyllde du förra året?" haha, smart unge! Så hon kunde enkelt "gissa" rätt sedan. Vi ska fira honom på lördag allihopa i släkten, ska bli roligt. Tyvärr kommer jag lite sent då jag ska jobba mellan 12-17. Men de ringde och jag tycker det är roligt med lite jobb och helgen är ju aldirg fel! 

Mamma hade med sig en låda med bla mina slutbetyg ifrån gymnasiet, pappas journaler ifrån psyk mm och i den lådan fanns min gamla tvålsamling. Det älskade både Tova och Saga att pyssla med! Dom vill börja samla säger dom. Men jag vet inte vart hittar man sådant nuförtiden, snygga prydnadstvålar?Sökte på nätet, men hittade inget. Niklas var på fotbollsmöte (Saga ska spela fotboll varje onsdag och på fredag vara bollkalle) och vad gjorde Viggo, kan ni gissa? Mm, datorn såklart... :)

Föresten har ni sett min nya header? TACK TILL LINN SVENSSON som gjort så fint. Hade inte kunnat göra något liknande alls. <3

Så vill jag avsluta med lite bilder och ett stort grattis till min kusin som äntligen fick en liten flicka i natt kl 00.03. 

Kram och tack för ni kikar in och tack för ni kommentarerar ibland, det värmer! // Johanna

Här ligger vår lilla Leia och sussar så gott efter en lång men händelserik dag i föräldrarlivets tecken. Är hon inte fin? Undrar vad ett sådant här litet knyte tänker. Storasyskonen kom äntligen hem till pappa och mig idag. Kanske därför hon varit solstråle hela dagen. Blivit badad av storasyster, fått gå på avslutning av spädbarnsmassagen och babysim med BÅDE mamma och pappa på förmiddagen. Nu jobbar Niklas och vi säger alla godnatt och så skriver jag mer i morgon.

Just det, dom ringde ifrån jobbet om jag kunde hoppa in en del dagar (kul), så ska jobba på lördag och så onsdagkväll nästa vecka. Lite lagom sådär. Kan inte va ifrån lillstumpan mer, men lite jobba och så bra för hennes pappa också. Så sparar vi lite dagar. Sov gott alla!

Jag är på sådant skrivarhumör. Leia sover gott för natten nu ensam (faktiskt) i vår säng och Niklas kollar på "Shutter Island" som jag såg på bio och det var inte alls min typ av film. Lite trist att man är på skrivarhumör när man inte har någonting vettigt att skriva om egentligen. Så får väl bli lite tankar från exakt ett år tillbaka:

Jag stirrar på stickan och ser klart och tydligt de TVÅ röda sträcken, likaså gör min sambo det. Så går man runt i en sådan där dimma som att man förlorar både tid och rum. Jag var så glad, så oerhört glad. Hade mannen jag ville vara med resten av livet, men han hade tre barn sedan innan och dessutom så skulle vi vänta minst två år. Men där var två röda sträck vilket förklarade det nervvrak och sömnmonster jag varit de senaste dagarna. 

Jag lade mig på soffan och grät. Ville ju det här så oerhört mycket, men jag skulle utbilda mig först och låta släkten hinna smälta att jag valt en så pass "gammal" pojkvän att dela livets dagar med. Jag skulle få tusen frågor, folk skulle säkert skämmas över mig, folk skulle påpeka min unga ålder och allt det där för att inte tala om det här med högskoleutbildning FÖRST. Så bestämde vi oss väl nästan för att detta går inte, inte än...

Niklas son kommer in och säger "Pappa, kan inte du och Johanna gifta er?" "Varför då?" "Jo, för jag vill ha en bebis här". Jag gick in på toaletten och storgrät igen. 

Dagarna gick och jag smsade min mamma, min bästa vän och jag vet ju vad hon tyckte. Det var nog det svåraste jag sett när jag mötte henne och hon då visste. Minns hur jag kämpade med tröttheten på jobbet och jag vet folk trodde jag var bakfull eller något säkert, men döljde det så gott det gick med att jag var illamående å trött. Så var det detta med ett beslut. Vi gick på samtal hos BM och det var där som vi nog beslutade oss båda två. Hon frågade saker som "klarar ni det ekonomiskt?" "Älskar ni varandra?" "Gillar ni barn?". Allt var bara rungande jan.

Jag har gråtit över människor jag kanske svikit, men aldrig någonsin tvekat - EGENTLIGEN. Och tro inte jag är så oansvarig så jag liksom "sket I vilket", men ett enda tillfälle så ja. Jag kommer föralltid tro på ödet och detta beslut har förändrat mitt liv till max. Men vad var mitt förra liv gentemot det jag lever nu? Inte ett skit!! Den 10 december 2011 födde jag en liten guldklimp, en prinsessa helt enkelt och det dyraste i världen. Hon har fått namnet Leia Mariella Ingmarsson och vi älskar henne mest i världen, mamma, pappa, syskonen och så mormor också!! 

Skrivet i babyboken "Såhär reagerade vi när vi visste vi väntade dig: "Den 22 april visste vi att du var verklighet. Först visste vi inte riktigt vad vi skulle göra med det här beskedet, eftersom vi bara varit tillsammans ett halvår, men allt eftersom tiden gick blev vi mer och mer övertygade. Du var vårt lilla mirakel och här för att stanna!! Och nu längtar vi så mycket. Mamma visste nog hela tiden att vi skulle behålla dig, för ödet sa så och nu räknar vi dagarma efter dig älskade julbebis."

Kanske är det många som tycker att jag skriver alldeles för utlämnande detaljer, och kan väl hålla med, men jag ville skriva detta helt enkelt. Det finns så många somn kanske kommer i samma situation, eller ja det vet jag ju att människor kommer till vägskäl där man måste välja. Men gör det som känns bäst i hjärtat för DIG, annars skulle man ångra sig resten av livet. Jag gråter av lycka när jag ser på Leia, när jag ser hennes syskon hur dom leker med henne eller när hennes pappa pussar och vaggar henne till sömns. Jag är lyckligt lottad vet ni, men jag offrade mycket och följde mitt hjärta också. Och från denna dagen för ett år sedan visste jag att jag har ett ansvar, tills den dagen mitt hjärta slutar slå... <3

Resan når sitt slut - Caj Karlsson

Lyssna och njut av denne underbare Caj. Denna låten sjöng vi när jag gick på gymnasiet och gick kursen "Sång i grupp" med Linus Norda som lärare. Han har ju varit med Caj mycket på turné. Visst har vi alla känt så som denna text, att resan når sitt slut.... Den är så underbar att lyssna på. Både när man är deppig för att få ur sig allt, men också när man är glad för då tänker man på att livet också kan vara så bra. 

sitter och skriver med en liten busunge i famnen. Busungen heter förstås Leia. Hon bara älskar sitt babygym från Fisher price. Idag köpte jag en babygunga till henne på Köp&säljsidan på Facebook. Har länge velat ha en, för tror hon skulle gilla den. Är så roligt med alla dessa barngrejor och framförallt att se hur hon utvecklas. Hittade henne helt roterandes vid gymmet. Inte konstigt hon gnällde när hon tom hamnat med huvudet utanför mattan. Så fick jag höra två riktigt stora glädjeskratt då jag satte henne på min mage och sjöng på låten "Rad das armas". Det var verkligen en speciell känsla förra veckan då det första kluckande skrattet kom. Kommer ni ihåg?

Annars händer inte så mycket idag. Jag skulle träffat Jenny, men fick feber igårkväll och känner mig allmänt hängig så tog en dag hemma bara. Ska träffas i morgon istället. Ikväll när N kommer hem har han helg tills måndagkväll kl 21.30, ska bli skönt med lite långledigt. Hade förresten "mammorna" här igår och det var så trevligt så. Gjorde bla hallonfroumage med daim på som är min nya drog. Tiden bara flög förbi, men började må dålgt sen, men är på benen igen. Slökollar på ishockeyns sm-final också vilket för mig tillbaka till den "gamla goda tiden" då pappa och jag satt i den vita soffan hemma och hejade allt vi kunde på Brynäs som avgjorde och vann mot MODO i sista  avgörande matchen. Det var en månad innan pappa dog. Skönt att han fick glädjas över sitt älskade BIF:s sm-guld. NU, 13 år senare håller jag och hans barnbarn tummarna för att det blir smguld igen.

Så till något annat... Tänk vad allt kan förändras på bara någon sekund. Fick ett chockerande sms av mamma där det stod hon ville jag skulle veta att Atlas (vår schäfer sedan 7 år) låg för akut operation i Läckeby på djursjukhuset. Han hade drabbats av en magvridning (aldrig hört om det förut). Från att vara helt frisk till döende! Hela hans mage hade vänt sig och han hade så fruktansvärt ont. Går operationen bra så är det ändå vissa hundar som inte överlever narkosen. Oroliga timmar väntade och stackars älskade mamma. Det är ju som hennes tredje barn. Han är verkligen så fäst vid henne!! Men han kom in i tid sa dom och han kämpade väldigt tappert och jag har precis fått besked om att han är på väg hem till matte och husse nu <3 Vet att vissa är så att "det är ju bara em hund" men vissa värderar en hund näst intill lika mycket som deras vuxna barn och det är väl inget fel med det. Vissa vet jag värderar tex en bil före sina egna barn! Så vad som är viktigt och som man håller kärt kan bara man själv veta. För oss, och då framförallt mamma är han en guldklimp, värd vartenda öre (tur han är försäkrad iaf). Nu får han ha tratt toch försöka vila tror jag. Man får sig iallafall alltid en tankeställare när sådanthär otäckt händer. Så jag vill skriva här igen: Leia, min älskade dotter du betyder allt. Har givit mig den största anledningen till att verkligen strida för att göra rätt för mig osv, Niklas min älskade sambo, finns ingen som du. Världens bästa pappa och sambo. Vill alltid att det ska vara vi.Så Tova, Viggo och Saga, ni är världens bästa syskon åt Leia. Så mamma, utan dig hade jag aldrig varit den jag är idag. Fy fan vad jag beundrar dig!!! Slitit som ett djur för att ge kärlek och en trygg uppväxt till mig och Ola. Du är min bästa vän och jag älskar dig så otroligt. Och så mina kusiner, ni är guld värda, och barnen till er, farmor såklart och min faster, farbröder, och så min BÄSTA vän Josse som står ut med mig ;), Jenny som jag är så glad jag har, finns ingen så rak och ärlig, omtänksam människa som hon och så mina älskade "mammavänner". Fy fan vad helvetiskt livet har varit och jag har gråtit många tårar, men med er hjälp och vilja av stål fixar man ALLT!!! Förlåt om jag är tjatig, men som sagt tala gärna om för era nära och kära vad ni känner en gång för mycket, än för lite. Och ta ingen skit, det finns så många där ute. Ingen förtjänat någon som inte finns där för en!

Ha nu en fortsatt trevlig kväll // Johanna